Emilie Hoas Idengren

Fy, det känns verkligen sorgligt. Hur mycket kul har inte jag haft ute på vårt landställe. Men det var ett himla trevligt par som köpte det iaf. Mamma sa det, att gillade hon inte dom som skulle köpa det så tänkte hon vägra..haha.

Vi har haft det i 12 år, en grön liten stuga uppe på höjden. En liten gäststuga med kvällssol där man alltid tog en fredagsöl. Kubbmatcherna då svordomar flög och 2 miljaders myggbett. På bryggan har man legat insmord i olja och hört vattnet kluckat mot båtarna. Jag har metat på fiskeberget  men aldrig fått napp och alltid tyckt att Dennis mormor & morfars hus är det vackraste i hela området. Mikael Stadig, så hette man of my dreams när jag var 15 år, herrgud. Vi har kraschat med Linns pappas moppe i diket, dansat kring midommarstången på ängen och galopperat med hästarna över bondens åker. Korvgrillning, skogspromenader & kräftskivor.
Linn & jag brukade bränna av på Urbans gamla moppe bort till Östernäs och doppa tårna i vatnnet och dingla med benen ifrån bryggan...det var sköna tider
Nu är det slut med allt sånt, jag blir gråtfärdig bara jag tänker på det. Men man får väl tänka att alla underbara minnen kvarstår.


Yatzy är ju lite av nationalspelet vid köksbordet. Mamma påstår alltid att jag fuskar



Jag blir 5 år när jag är ute på landet och måste alltid plocka blommor

Nej nu ska jag underhålla mig med att gå ner i tvättstugan...blää..