Jay Z till Sthlm
Ni kan ju gissa vem som är med och anordnar Jay Z's releasefest på The Rose nu på torsdag. Han släpper sitt album Blueprint 3 och enda stället i Europa han tänker närvara på releasefesten är i lilla landet lagom. Inget i London eller Paris utan killen väljer Stockholm, det är fucking amazing!
Jag säger det återigen...aj aj aj vad mitt jobb är BÄST!
Jag blir liksom så pirrig i både kropp och själ, en världsartist. Jag som är så kändiskåt. Hur ska detta gå, jag får ju brallis om jag typ ser Peter Dalle på stan. Say no more...
L Y C K A
Tisdagmorgon
Gick till jobbet imorse. Solen stack i ögonen och det var såndär härlig höstkyla i luften. Man får ju försöka tänka positivt. Det är ju inte bara regn på hösten, det finns soliga dagar då man kan hänga på caféer i Gamla stan och sörpla varm choklad medan man sitter inlindad i dubbla fleecefiltar.
Idag är en såndär fin solig höstdag då man vill snurra en stor stickad halsduk några varv runt halsen och dra på sig dom nya mockastövlarna (som ännu inte är inhandlade) och sparka bland de färgglada löven på en promenad ute på Djurgården. Mjo, hösten blir nog rätt mysig iaf...
Igår träffade jag gamla tjejligan ifrån Huvudsta. Vi var hemma hos Marie som hade bakat scones. 6 st udda tekoppar och fluffiga scones i en liten brödkorg, ni vet en sån som typ bara mormor & farmor har, prydde vardagsrumsbordet Massa tända ljus och tjejsnack, vi konstaterade att vi blivit äldre, lite rynkigare men f-n så mycket klokare :-)
Man bara älskar dom där tjejerna, sån härlig brokig skara som varit spridda över hela Sverige och resten av världen. Men på något konstigt vis lyckas vi alltid stanna upp, ta några djupa andetag, träffas och så är allt precis som det en gång var, järngänget i 9.an.
Jag och Carro hade sällskap på tunnelbanen ifrån Fridhemsplan till Huvudsta, vi kollade i en gammal skolkatalog ifrån -95 och konstaterade att vi inte var våra snyggaste JAG just det året. Vi garvade högt. Jag hade ringat in Simon Liljecrantz med en rosa penna, gjort ett hjärta kring hela huvudet på honom. Ja jag var nog rätt så betuttad i den smilfinken då..det var tider det
Får jag chans på dig?
JA
NEJ
KANSKE
ps. svara senast fredag.ds
Piz out
Lycka, är det verkligen abstrakt?
Satt precis och tänkte på det, lycka. Det måste ju vara den härligaste känslan, när det bara bubblar i hela kroppen och livet känns gött. Vissa säger att lycka är abstrakt, men jag skulle vilja påstå motsatsen. Lycka är konkret eller jo ibland iaf, det går att ta på lycka om vi uttrycker det så:-)
I maj firade vi Marou & Linn, tanterna fyllde 25 och vi hade brännbollspicknick på Gärdet. En heldag med massa gott att äta och dricka. Ni vet; i goda vänners lag funkar allt. Just en sån dag hade vi.
Solen sken, tävlingsandan var på topp och rosévinet dracks halvljummet i små plastmuggar. Det var lycka. Konkret lycka; för jag kunde ta på brännarplatten, ta på mina vänner, ta på vinflaskorna, ta på Gärdets stora gräsplan. 
Orkar man med hösten..det är frågan?
Amsterdam del 3 - söndag
Med ett snabbt pep talk i spegeln var jag redo att knuffas och trängas med alla Amsterdams turister på shoppingstråket.
Men innan vi tömde våra plånböcker satte vi oss på en liten uteservering och avnjöt toasties i vanlig Holland-anda.
Här ser ni vår vän med dragspelet...så gemytligt så med ett dunkande bakishuvud och dragspelsmannen. You gotta love it!
Jag lyckades fynda både ny plånbok, klocka & armband. Så sjukt nöjd! Marie och jag strosade runt på Amsterdams gator och önskade att vi hade guldtackor i fickorna så att vi kunde köpa hela butiker. Favoriterna blev ändå River Island & Dom. Jag hade kunnat övernatta i dessa butiker.
Vi hade stor beslutsångest i gruppen gällande val av lunchställe, det slutade med att vårt bord kantades av gräddiga pastarätter, nachos & guacamole och megastora hemmagjorda hamburgare med pommes. GI say what?
Det är få människor som får mig att kvida av skratt, men min kära kollega Lasse Forsberg är en utav dom. Här bad vi honom att "strike a pose" resultat ser ni ovan, han kände sig som sin bakgrund sa han, Vi andra bara skrattade. Han är en mycket rolig filur den där Lasse. Kvällen innan försökte han sälja mig och min chef för 50 euro (tillsammans, som ett paketpris) i Red light district. Sa jag att han jobbar som kundansvarig och säljare på White & White.
I taxin från Arlanda satt hela gänget tysta. En lätt sorgsenhet låg över oss alla och chaffisen frösökte skämta, knappt så vi drog på smilbanden. Men sen var det nån som la nån "intern" kommentar om lördagnatten och då frustade alla till av skratt och ojade ikapp och kom med andra rövarhistorier som komplement...
Nej, utan tvekan gott folk, en utav de bästa resor jag nånsin vart på.
Klart slut!
Amsterdam del 2 - Lördag
Sedan tog vi en liten promenix för att utforska kvarteren, kameran följde med och körde lite spntanious-kort, dvs man skriker spontanoius och vänder sig om lagom till blixten...marie lyckades se mongo ut på samtliga kort :-) Men hon bjuder på det säger hon.
Vi mötte upp vår kära chef som kvicknat till och tagit ett tidigt plan. Shopping stod på schemat. Men först var vi tvungna att käka lite..igen. Vi hamnade på ett litet café och sedan pryddes vårt bord med, nachos, guacamole, pommes frites & majonäs, toastis och många glas Coca Cola - du är vad du äter.
Allt var mycket oklart, ingen servitris och notan fick vi gå och betala i baren, de flesta grejerna på menyn var slut, men vi hade det rätt gött ändå.
Pauli & Annika på lunchcafét vid stora torget
David var ganska tyst under lunchen, han satt mest där och såg ut som Bob Dylan.
Det fanns HUR mycket som helst, helt stört coola butiker och smågator med krimskrams-affärer. Vi brudar var lyckliga killarna höll sig närmare hotellet, eller Lasse fick ju vara personlig assistent och förstörda David som inte kunde gå mer än 200 meter..haha
Lördagen blev mer en spaning-på-stan-dag, det var på söndagen vi gick loss...
Pauline, Marou, chefen & jag - shopoholics
Just det, det var musikfestival hela den helgen vi var där, de hade byggt upp stora scener runtom i stan och folk var väl mer höga en vanligt just denna helg, så vi slog oss givetvis ner på Temple Bar och hinkade lite GOD öl hela ligan :)
Kvällen spenderades till en början på Supper Club, ett sjukt nice ställe där man ligger i stora sängar och äter mat och så är det lite show. Det var helt sinnessjukt, aldrig varit på något liknande. Servitriserna var klädda i underkläder och leopardstrumpbyxor, middagsunderhållaren gick i slowmotion och alla i köket skrek HALLO mest hela tiden. Det var bara helt freaky och superkul.
Vi fick massa goda mindre rätter och vinet flödade i vanlig ordning...
Hela rummet skiftade i olika färger under kvällen..
Och mitt under middagen så körde alla en spontandans i de stora sängarna..
Sedan lyckades vi splitta på oss och vi tjejer sökte med lykta efter vår kära bar Drink til' you sink. Men den var som bortblåst. Så på ett litet bananskal råkade vi hamna på ett ruggigt skönt stället och stannade där till 06.15 på morgonen och festade järnet med barpersonalen.
Allt vara on the house, vi vara söta på frukosten på söndagen sen :-)
I Juliper-baren efte stängning - jag mår som jag ser ut
...to be continued
Amsterdam del 1 - Fredag
Vet inte varför jag väntat med att skriva om vår sjuka resa till Asmterdam med jobbet. Den var helt insane gott folk.
Chefen däckar i jordens migränanfall och där står vi som vilsna 5.åringar på resdagen och undrar hur det nu ska gå?!
På Arlanda - det ska börja drickas i tid
Det gick som det gick får vi väl säga. Pauline, Lasse & David fick självklart sitta tillsammans på flyget och intog vin och mådde fint. Jag & Marie däremot satt ju givetvis på vilt skilda platser 100 meter ifrån varandra.
Maries grannar på planet var ändå normala jag själv hamnade bredvid en karl som var så rödhårig att det stack i ögonen. Ögonbrynen, håret på armarna, skägget, håret på skallen, håret på knogarna allt var RÖTT. Jag kunde inte sluta stirra och som straff så fick även jag en beundrare som inte kunde sluta stirra på mig. Det hela slutar med att han erbjuder sig sin prickigkorv macka, jag tackade artigt nej men han insisterade, jag vägrade.
Sedan landade vi på härliga Shiphol. En såndär flygplats man kan åka till bara för shoppingen, mitt i city låg den. Efter mycket om och men så hade vi valt vår taxi med omsorg. Det hela förvandlades till en helvetesresa med en mycket vidrig chaffis. Pauline ville strypa honom och konstaterade att hans taxameter var muterad och att den lagt till en nolla i slutet.
Väl framme vid hotellet öppnade han handsfacket och tog fram en kortmaskin från 1978 som rasslade obehagligt och 15 minuter senare var vår kortbetalning klar. Medan vi betalade hade chaffisen självklart låst alla dörrarna, han förstod att vi var beredda på en springnota whenever, hade vi kunnat hade vi kastat oss ut redan på motorvägen.
Vi bodde på SAS Radisson, haha ett ut av rummen var man tvungen att åka ner till källarvåningen och gå i en gång under gatan och sedan ta hissen upp till, gissa om vi placerade Lasse & David i det rummet.
Allt som hände denna kväll kan jag tyvärr inte skriva här då det skulle betyda slutet för mig på alla plan, men det var SJUKT jävla roligt.
Sjäklart började vi kvällen i Red light district, jag lovar det ÄR så sjukt som man tror att det ska vara, det går inte att beskriva i ord man måste vara där och se allt med egna ögon för att tro det. Egentligen är det väl ganska tragiskt men´jag var fascinerad och mina ögon vara stora som golfbollar.
Första baren - där sjöng och skrålade vi med till massa härlig 80-talsmusik (man fick även se tillhörande musikvideos på skärmar) typ som singstar utan mikrofon!
Sedan skulle vi bege oss till bar nr 2 och då får Marie den briljanta idén "jag vill fota en hora i fönstret"
varpå en hora skriker "I gonna fuck you in the face, you wanna be my chihuahua bitch!" vi skrek och sprang. Hahaha, bar nr 2 hette Drink til' you sink - tyckte vi lät utmärkt. Mötte ett galet gäng som firade möhippa och svensexa ihop, det blev en hel del styrdans och väldigt många shots i söta små provrör.
No words needed - Lasse Evil-eye Forsberg
Efter diverse taxiresor och lite regnskurar hamnade vi såklart på Amsterdams hetaste houseclub, Escape, och röjde tills svetten rann. David var på egna äventyr och Lasse gick mest i en cirkel på dansgolvet. Pauline dansade like there was no tomorrow Marie var glad som ett barn på julafton och jag själv var i chock för att stället var det ballaste ställe jag nånsin varit på. Jiises...Sen var vi fräscha på lördagen vill jag lova. Jodå men det var vi, David var iofs mer död än levande men han ska ha cred för att han höll så god min.
David & Marou bjuder på några sköna moves
...to be continued